Möt Agnes

 Idag fick jag en idé till hur jag ska fortsätta en berättelse som jag har i huvudet, men som gäckar mig lite, så den har tagit kvällens skrivtid. Så idag får ni i stället för mina tankar, möta Agnes en av mina tre karaktärer i denna berättelse.

Agnes

Hennes skor var rejäla, fotriktiga och bruna. Alltid bruna som passade till den beige kappan. Skorna var valda med omsorg, hade varit dyra i inköp. De hade några år på nacken men såg välvårdade ut. Hårt knutna satt de på hennes små fötter som raskt gick längs gatan, på väg till torget. Fiskbilen skulle vara där. Två strömmingar och en liten burk av den där goda såsen stod på listan. Som var ordentligt hopvikt och nedstoppad i i kappfickan tillsammans med portmonnän. Inte för att hon behövde lappen men hon tyckte om den rutinen.

Trots att hon handlat av fiskhandlaren i minst tio år så fanns det inget igenkännande. Hon hade lagt märke till att fiskhandlaren brukade småprata och skämta med andra stamkunder. Hon fick sin fisk och burken med sås, vecklade upp den omsorgsfullt vikta tygkassen och stoppade ner varorna.

Hon valde en annan väg än den hon kommit. Nu gick hon långsammare. Tittade i skyltfönstren på kläder hon aldrig burit och osäker på vad de kallades. Fick syn på sin egen spegelbild, rykte till och slog ner blicken. Fortsatte gå, lite raskare nu av genansen. Hon passerade bokhandeln, men stannade sedan tvärt och vände och gick in. Hon kunde inte minnas när hon var i en bokahandel senast. Några skolflickor stod och valde bland pennorna annars var det tomt i butiken förutom Agnes och expediten. Hon gick längs hyllorna och tittade på titlar hon aldrig hört talas om. Så såg hon boken, kunde inte släppa den med blicken. Handen tog upp boken och hon gick mot kassan. Expediten var vänlig, kommenterade vädret och att hon gjort ett bra val. Hon förstod inte vad han menade med val, hon hade inte haft något val.

Pulsen var högre än normalt. Hon ökade på stegen för att komma hem, till tryggheten och katten. Katten som väntade på sin strömming. Hon log lite vid tanken på katten, hur han valt just henne. Det var första gången hon känt sig utvald. Katten flyttade in när hon blev ensam i huset. Det slog henne att det var två förändringar på ganska kort tid i hennes liv, som sett likadant ut under många, många år. Först katten och nu boken.

Hon öppnade dörren, hängde av sig kappan och ställde skorna i skohyllan. Den lilla påsen med boken hängde hon på en krok i hallen. Tog kassen med strömmingen, fortsatte till köket. Katten mötte henne, visste precis vad som väntade. Hon satte sig och gav den ena fisken till katten, såg på hur den slukade den med ben och allt. Önskade att hon kunde ta för sig på samma självklara vis.

Hon gick förbi hallen, tittade på påsen med boken men kunde inte förmå sig att ta den. Kunde höra hennes mors röst förmana även om hon inte längre levde.

– De där böckerna för inget gott med sig. Håll dig sysselsatt, så stillas tanken. Se så, disken väntar.

Trotsigt gick hon ut i hallen och tog påsen med boken. Fortsatte till köket, satte på tevatten och tog en skorpa ur burken på diskbänken. Långsamt tog hon upp boken och tittade nästan vördnadsfullt på den. Tog tekoppen, skorpan, boken och gick in i finrummet. Slog sig ner i en av fåtöljerna som stod vid fönstret. De såg ut som nya men var gamla, inte särskilt ofta använda. Hörde åter sin mor i huvudet.

– Vad tar du dig till? Äta skorpor gör man i köket. Inte i Mitt Finrum.

Hon kände sig lite upprymd, en känsla som var ovan. Hon öppnade boken och drog in den speciella doften av en ny bok. Hon började läsa.

Annonser

2 thoughts on “Möt Agnes

  1. Det är aldrig för sent för en frigörelseprocess !
    Med böckerna som starthjälp tror jag att Agnes får en ny syn på sin omvärld…..men behöver hon hjälp med att tolka den ? Vet inte hur hårt hållen och bevakad? hon varit.

    • Tack för att du kommenterade just detta inlägg Pia!
      Det var kul att få läsa vilka frågor Agnes väckt hos dig, en del liknar mina. Hon gäckar mig men jag känner ett behov av att skildra henne, vet inte riktigt varför.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s