Träning

Jag tycker att det är bra att det blivit så populärt med träning i alla dess former och att fler och fler tar ansvar för sin hälsa och välmående. Men en reflektion jag gjorde idag när jag var ute på en lätt joggingtur i värmen, var vilken prylindustri träning har blivit under senare år. Här springer jag med funktionskläder ingen bomull så långt ögat når och fötterna i speciella löparstrumpor (som är oumbärliga) nerstoppade i mina nya sköna addidas boostskor. Hållaren till telefonen på armen med nedladdad spellista om jag mot förmodan skulle vilja ha musik och appen som mäter och dokumenterar hur fort och långt jag springer. När jag för tio år sedan drog på mig träningskläderna och stack ut i skogen på en joggingtur så var det betydligt enklare utrustning men känslan var den samma när jag hade gjort träningspasset. Den där känslan av att vara nöjd med mig själv och att kroppen använts på ett sätt som den är gjord för. Den känslan kan ingen utrustning i världen skapa men den kan göra resan lite mer behaglig! Kanske är det så att denna prylhysteri gör att det blir onödigt svårt att börja träna. Vill bara säga att det räcker långt med ett par bra skor och strumpor för att börja springa!